Jag kommer aldrig att lämna dig... eller!?
Läser en "dikt" eller brev som jag hade på min garderob innan jag gjorde om mitt rum för ett år sen, sorgligt att läsa från den tiden jag var som mest lyckligast och nu veta att allt som stod där inte riktigt blev som de blev.. Känns ändå bra att läsa saker som man skrivit osv för att kunna gå vidare eller nu vad man säger, hoppas bara hela mitt hjärta följer med mig men de tar tid. Att missta sin kärlek.. ja de går inte att beskriva. Ni som vet hur de känns vill jag bara säga att ni inte är ensamma. Och ni som inte vet, kommer ni säkert få känna och uppleva någon gång, men jag hoppas ni aldrig behöver de!!
Kommentarer
Trackback
