...
Varför ska man alltid, iallafall jag känna mig ensam. Har väl inte alltid gjort de men... Varje gång man kryper ner i sin säng om kvällarna och man vill så gärna att det ska vara någon där insvept i lakanen som verkligen älskar mig för den jag är. Varje natt saknar jag att ha någon där. Hade de en gång och jag hoppas att de ska hända någon mer gång. Att jag ska finna min prins. Det är svårt att se sina kompisar bli kära/förälskade i någon eller tex på fester så finns deras prinsar där vid deras sidor. Detta är väl bara en process men ändå känns det så jobbigt. Senast jag fick en våg av känslor på en och samma gång var igår natt, jag är glad för att mina vänner finns där och kan prata med mig tills jag är lugn igen men jag vet fortfarande inte vart jag har mig själv riktigt. Jag är verkligen inte den person som vill och kan leva ett singelliv, jag kan de ett tag men jag är en förhållandetyp. Jag vill ha en person som är min klippa och som alltid finns där för mig när de skule behövas. Jag vet att min prins är där, frågan är bara vem han är och när jag får honom?
Kommentarer
Trackback